Ett rum, utformat och utrustat för ämnet. Gruppstorlek anpassad utifrån arbetsmiljö och didaktik. Jobbar man som lärare kan man ju tycka att det handlar om självklarheter!
Men, inte om du är musiklärare.
Under hösten som gått har frågor som rör musiklärarens vardag aktualiserats, inte minst genom Musiklärarnas Riksförenings försorg och deras "Upprop för halvklass i musik" vilket genomfördes i början av oktober och uppmärksammades i en rad mediala sammanhang.
När jag började min musiklärarbana, strax efter mitten av 90-talet upplevde jag att diskussionen om musiklärares arbetsvillkor förekom relativt ofta. I min enfald trodde jag att vi kommit längre när vi nu närmar oss 2012 och det har man naturligtvis också gjort på många skolor runtom i landet. Undantagen är dock besvärande många. Även om musikämnet är ett av grundskolans minsta ämnen förtjänar det knappast den styvmoderliga behandling ämnet emellanåt utsätts för. Det kan mycket väl vara en av många orsaker till att det ibland är svårt att rekrytera utbildade musiklärare. Utan tvekan så är behovet av att diskutera musikundervisningen och dess omständigheter nu större än någonsin, inte minst i ljuset av Lgr11.
Okunskapen om musikämnet, som Skolinspektionen pekar på i sin rapport, är hos vissa skolledare påfallande stor och de brister vi ser och hör talas om kan i en del fall sannolikt också härledas till attityd. Rektors roll är onekligen viktig, men orsaken till att det kan se så illa ut på många skolor kan kanske inte enbart skyllas på brister i det pedagogiska ledarskapet. Tack och lov finns det goda exempel och vill vi se en förändring tror jag att det kan vara en god idé att vi gemensamt hjälps åt att lyfta dessa.
Läs gärna vidare och begrunda Lisa Backhans utmärkta inlägg "Öppet brev till beslutsfattare om musikundervisning" på SKOLA OCH SAMHÄLLE.
Med en ny läroplan som förtydligar lärandet som ska äga rum i musikklassrummen runt om i landet, är det dags för förändring.
Nyckelordet är: Förutsättningar.
Visar inlägg med etikett musikundervisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musikundervisning. Visa alla inlägg
måndag 19 december 2011
tisdag 25 oktober 2011
Analoga möten & digitala verktyg II
Det var nog egentligen aldrig frågan OM steget skulle tas, utan NÄR och möjligen HUR. Under våren gjorde jag slag i saken och införskaffade en iPad. Inte p.g.a. ett omåttligt begär att äga en surfplatta utan för att jag såg ett fantastiskt verktyg att använda i min musiklärarvardag. Tanken väcktes redan ett par månader tidigare när en kollega demonstrerade appen, som då hette iReal Book, på sin iPhone. När Apple sedan lanserade iPad2 och med den Garageband som app, ja då föll bitarna plötsligt på plats.
Så, efter att ha brottats med frågan varför jag privat skulle lägga så mycket pengar på en pryl vars främsta syfte var att användas i jobbet, slutade det ändå med att jag gjorde så eftersom jag trodde så starkt på idén.
Efter att ha använt "Paddan" i diverse sammanhang sedan i april/maj i allt från undervisning till att föra mötesanteckningar, som stöd vid förhandling eller för att skriva ner och spela in lektionsidéer o.s.v. så kan jag konstatera att jag är mer än nöjd. Paddan är på många sätt smidigare och mer intuitiv att använda, framförallt i en undervisningssituation, än vad t.o.m. en laptop är och jag kan verkligen förstå varför den fått sådant enormt genomslag inom exempelvis förskolan. Till iPadens fördel har man också ett grymt användarvänligt gränsnitt. Allt är snyggt, genomtänkt och väldigt lättarbetat. Det är i princip bara att ladda hem de specifika appar man är ute efter och tuta och köra.
Nu är ju inte poängen med det här inlägget i huvudsak att höja iPaden till skyarna, utan snarare att tipsa om de digitala verktyg jag kan rekommendera utifrån mina erfarenheter just nu. Utifrån mitt sätt att se på saken är det i stort sett bara Garageband som gör att mitt val föll och faller på iPad, helt enkelt för att Garageband är exklusivt för Apple och att det saknas någon lika enastående motsvarighet till övriga plattformar. Flertalet av de övriga appar på nedanstående lista finns för, eller har någon bra motsvarighet som funkar för den som föredrar Android.
Listan med appar och verktyg som underlättar mitt musiklärarliv just nu
Utöver ovanstående använder jag självklart YouTube och Spotify fortfarande. Dessutom har jag den senaste tiden nyttjat diverse Google-tjänster i allt större utsträckning, vilket jag lär få anledning att återkomma till i ett inlägg som beskriver de enorma möjligheterna med dessa i lite mer detalj och framförallt, hur jag använder dem.
Avslutningsvis, en liten önskan inför framtiden. I förlängningen skulle det vara rätt häftigt om undervisningsmaterialet vi använder i dag digitaliserades så att man ständigt hade allt sitt referensmaterial uppdaterat och klart via licens, samlat på ett ställe och lätt tillgängligt, i exempelvis en iPad eller motsvarande.
Så, efter att ha brottats med frågan varför jag privat skulle lägga så mycket pengar på en pryl vars främsta syfte var att användas i jobbet, slutade det ändå med att jag gjorde så eftersom jag trodde så starkt på idén.
Efter att ha använt "Paddan" i diverse sammanhang sedan i april/maj i allt från undervisning till att föra mötesanteckningar, som stöd vid förhandling eller för att skriva ner och spela in lektionsidéer o.s.v. så kan jag konstatera att jag är mer än nöjd. Paddan är på många sätt smidigare och mer intuitiv att använda, framförallt i en undervisningssituation, än vad t.o.m. en laptop är och jag kan verkligen förstå varför den fått sådant enormt genomslag inom exempelvis förskolan. Till iPadens fördel har man också ett grymt användarvänligt gränsnitt. Allt är snyggt, genomtänkt och väldigt lättarbetat. Det är i princip bara att ladda hem de specifika appar man är ute efter och tuta och köra.
Nu är ju inte poängen med det här inlägget i huvudsak att höja iPaden till skyarna, utan snarare att tipsa om de digitala verktyg jag kan rekommendera utifrån mina erfarenheter just nu. Utifrån mitt sätt att se på saken är det i stort sett bara Garageband som gör att mitt val föll och faller på iPad, helt enkelt för att Garageband är exklusivt för Apple och att det saknas någon lika enastående motsvarighet till övriga plattformar. Flertalet av de övriga appar på nedanstående lista finns för, eller har någon bra motsvarighet som funkar för den som föredrar Android.
Listan med appar och verktyg som underlättar mitt musiklärarliv just nu
- iPad 16GB Wi-Fi
- Jabra BT3030: Blåtandsheadset för att slippa sladd mellan iPad och stereo/mixer.
- Garageband: Klicka på länken och se en inspirerande demo.
- iReal b: Ett toppenverktyg om man t.ex. jobbar med improvisation.
- iBooks: Funkar bl.a som PDF-läsare för exemelvis noter, kurplaner etc.
- Guitar Pro: Notation och tabbar för gitarr.
- Notes Plus: Perfekt för att kladda ner och spela in lektionsidéer.
- Evernote
- Dropbox
- Twitter: Ett gigantiskt, utökat lärarrum som alltid finns till hands.
- Google+: Som lärare kan jag se oerhört mycket som är tilltalande och användbart.
Utöver ovanstående använder jag självklart YouTube och Spotify fortfarande. Dessutom har jag den senaste tiden nyttjat diverse Google-tjänster i allt större utsträckning, vilket jag lär få anledning att återkomma till i ett inlägg som beskriver de enorma möjligheterna med dessa i lite mer detalj och framförallt, hur jag använder dem.
Avslutningsvis, en liten önskan inför framtiden. I förlängningen skulle det vara rätt häftigt om undervisningsmaterialet vi använder i dag digitaliserades så att man ständigt hade allt sitt referensmaterial uppdaterat och klart via licens, samlat på ett ställe och lätt tillgängligt, i exempelvis en iPad eller motsvarande.
tisdag 18 januari 2011
Sociala medier i musikundervisningen
I slutet av förra terminen dök den upp, frågan: -[Hur] Kan sociala medier integreras i min undervisning?
Eftersom frågeställning ändå kändes motiverad så skrev jag ner den och tänkte inte så mycket mer på saken, utan fokuserade istället på den begynnande julledigheten. När det väl var dags att börja tänka jobb igen så dök dock frågeställningen återigen upp. Nu, tre veckor senare är första steget taget och det ska bli spännande att se hur mitt lilla experiment utvecklar sig under våren.
I samband med terminsstarten och första mötet med respektive elev passade jag på att fråga om eleven använder sig frekvent av sociala medier och i så fall vilka. Svaren varierade lite beroende av elevens ålder, men med ett fåtal undantag så kunde jag i alla fall konstatera att nästintill alla mina elever använder sociala medier på en daglig basis. Vissa mönster framträdde också, som t.ex. att det framförallt är de äldre eleverna som använder Facebook och att endast ett fåtal kände till Twitter sedan tidigare.
Parallellt så sökte jag febrilt efter exempel på andra lärare som använder sig av sociala medier i sin undervisning, samt exempel på hur man kan använda sig av sociala medier. Här kan man verkligen tala om en helt ny värld som öppnar sig! Från förskola till högskola, formligen kryllar det av fantastiska, inspirerande, kreativa lärare som hittat sätt att jobba med sociala medier och IKT. Ta t.ex. Josef Sahlin, Kristina Alexanderson eller IT-mamman för att nämna ett fåtal av alla briljanta källor till inspiration. Otroligt häftigt och väldigt ödmjukande.
Så, efter mycket sökande-läsande-funderande tog jag mod till mig och skaffade ett Twitter-konto, vilket dessutom visade sig vara till enorm hjälp just i letandet efter andra som använder och har använt IKT länge. Inledningsvis var jag ganska skeptisk till Twitter, till stor del p.g.a. dess begränsande upplägg, men allteftersom man kommer in i användandet så börjar man också se en oändlig mängd möjligheter. Less is more.
Och med tanke på att endast ca 30-40% av mina elever visade sig använda Facebook, så kom Twitter att bli mitt förstahandsval mycket tack vare sin tillgänglighet. Det finns ju både elever och föräldrar som inte vill använda Facebook, vilket jag tycker är viktigt att respektera. Med Twitter eller en vanlig blogg kan alla känna sig delaktiga, men var och en får själva välja på vilket sätt. Vill man bara vara mottagare eller vill man vara både sändare och mottagare?! Huvudsaken, som mitt resonemang landade i, var att inte utesluta någon.
Som sagt är nu första steget taget och till att börja med handlar det om att etablera sociala medier, d.v.s. Twitter och Facebook (för de som redan är användare) som en kompletterande källa för information om vad som är aktuellt och "på gång" i min undervisning. Med andra ord handlar det om sådan information som traditionellt förmedlats muntligen eller via papperslappar, vilket ofta fått till följd att någon stackare missat informationen till följd av sjukdom, vimsig lärare eller annan anledning. Lätt hänt.
Eller som jag skrev i informationsutskicket till mina elever och deras föräldrar: "Det viktiga är inte hur man får informationen, utan att man får den."
Det häftiga med bl.a. Twitter och Facebook är att envägsinformation plötsligt kan bli flervägskommunikation. Blir det som jag tänker mig är detta steg två. Om vi t.ex. jobbat med en specifik låt under en lektion och eleven några dagar senare glömt vad låten heter och därmed inte kan leta upp ett ljudande exempel, så är steget inte särskilt långt till att skicka en fråga om detta via Twitter eller Facebook.
Med exemplet ovan får man också svar på varför det kan vara motiverat att integrera sociala medier även i musikundervisningen. Lärandet begränsar sig inte till det tjugo-minuter-i-veckan-upplägg som präglar undervisningen i de flesta musikskolor. Varför ska vi då ha en lärmiljö som enbart bygger på det?
Det tredje och sista steget som jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna uppnå på sikt, är att eleverna stimuleras att kommunicera med varandra. Att de får ett nätverk för att dela länkar, funderingar och tips med varann. Ja, kanske till och med skriva låtar tillsammans i bloggform, även om det är en företeelse vi får försöka oss på längre fram än under den här våren. Men, vem vet?! Förhoppningsvis är ju det här bara början.
Måste man då använda sig av sociala medier även i musikundervisningen bara för att andra gör det? Nej, det traditionella hantverksmässiga lärandet lär nog fortsätta stå i fokus, men kan vi ta hjälp av de här nya verktygen och spänga ramarna för, eller föreställningarna om miljön, i vilken lärandet äger rum så tror jag att det kan gynna lärandet i sig.
Om inte annat är det oerhört spännande att utmana sig själv då man, genom att fundera kring en sådan här frågeställning, får belysa sitt sätt att undervisa utifrån ett nytt perspektiv. Allt som oftast brukar det ju fungera som en utmärkt språngbräda för att utvecklas som pedagog.
Det snabba, självklara svaret på frågeställningen i början av detta inlägg är alltså: -Klart man kan! Men det är när man kommer till hur man kan integrera sociala medier i sin undervisning, det börjar blir riktigt intressant. Det är onekligen en spännande vår som ligger framför oss.
Eftersom frågeställning ändå kändes motiverad så skrev jag ner den och tänkte inte så mycket mer på saken, utan fokuserade istället på den begynnande julledigheten. När det väl var dags att börja tänka jobb igen så dök dock frågeställningen återigen upp. Nu, tre veckor senare är första steget taget och det ska bli spännande att se hur mitt lilla experiment utvecklar sig under våren.
I samband med terminsstarten och första mötet med respektive elev passade jag på att fråga om eleven använder sig frekvent av sociala medier och i så fall vilka. Svaren varierade lite beroende av elevens ålder, men med ett fåtal undantag så kunde jag i alla fall konstatera att nästintill alla mina elever använder sociala medier på en daglig basis. Vissa mönster framträdde också, som t.ex. att det framförallt är de äldre eleverna som använder Facebook och att endast ett fåtal kände till Twitter sedan tidigare.
Parallellt så sökte jag febrilt efter exempel på andra lärare som använder sig av sociala medier i sin undervisning, samt exempel på hur man kan använda sig av sociala medier. Här kan man verkligen tala om en helt ny värld som öppnar sig! Från förskola till högskola, formligen kryllar det av fantastiska, inspirerande, kreativa lärare som hittat sätt att jobba med sociala medier och IKT. Ta t.ex. Josef Sahlin, Kristina Alexanderson eller IT-mamman för att nämna ett fåtal av alla briljanta källor till inspiration. Otroligt häftigt och väldigt ödmjukande.
Så, efter mycket sökande-läsande-funderande tog jag mod till mig och skaffade ett Twitter-konto, vilket dessutom visade sig vara till enorm hjälp just i letandet efter andra som använder och har använt IKT länge. Inledningsvis var jag ganska skeptisk till Twitter, till stor del p.g.a. dess begränsande upplägg, men allteftersom man kommer in i användandet så börjar man också se en oändlig mängd möjligheter. Less is more.
Och med tanke på att endast ca 30-40% av mina elever visade sig använda Facebook, så kom Twitter att bli mitt förstahandsval mycket tack vare sin tillgänglighet. Det finns ju både elever och föräldrar som inte vill använda Facebook, vilket jag tycker är viktigt att respektera. Med Twitter eller en vanlig blogg kan alla känna sig delaktiga, men var och en får själva välja på vilket sätt. Vill man bara vara mottagare eller vill man vara både sändare och mottagare?! Huvudsaken, som mitt resonemang landade i, var att inte utesluta någon.
Som sagt är nu första steget taget och till att börja med handlar det om att etablera sociala medier, d.v.s. Twitter och Facebook (för de som redan är användare) som en kompletterande källa för information om vad som är aktuellt och "på gång" i min undervisning. Med andra ord handlar det om sådan information som traditionellt förmedlats muntligen eller via papperslappar, vilket ofta fått till följd att någon stackare missat informationen till följd av sjukdom, vimsig lärare eller annan anledning. Lätt hänt.
Eller som jag skrev i informationsutskicket till mina elever och deras föräldrar: "Det viktiga är inte hur man får informationen, utan att man får den."
Det häftiga med bl.a. Twitter och Facebook är att envägsinformation plötsligt kan bli flervägskommunikation. Blir det som jag tänker mig är detta steg två. Om vi t.ex. jobbat med en specifik låt under en lektion och eleven några dagar senare glömt vad låten heter och därmed inte kan leta upp ett ljudande exempel, så är steget inte särskilt långt till att skicka en fråga om detta via Twitter eller Facebook.
Med exemplet ovan får man också svar på varför det kan vara motiverat att integrera sociala medier även i musikundervisningen. Lärandet begränsar sig inte till det tjugo-minuter-i-veckan-upplägg som präglar undervisningen i de flesta musikskolor. Varför ska vi då ha en lärmiljö som enbart bygger på det?
Det tredje och sista steget som jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna uppnå på sikt, är att eleverna stimuleras att kommunicera med varandra. Att de får ett nätverk för att dela länkar, funderingar och tips med varann. Ja, kanske till och med skriva låtar tillsammans i bloggform, även om det är en företeelse vi får försöka oss på längre fram än under den här våren. Men, vem vet?! Förhoppningsvis är ju det här bara början.
Måste man då använda sig av sociala medier även i musikundervisningen bara för att andra gör det? Nej, det traditionella hantverksmässiga lärandet lär nog fortsätta stå i fokus, men kan vi ta hjälp av de här nya verktygen och spänga ramarna för, eller föreställningarna om miljön, i vilken lärandet äger rum så tror jag att det kan gynna lärandet i sig.
Om inte annat är det oerhört spännande att utmana sig själv då man, genom att fundera kring en sådan här frågeställning, får belysa sitt sätt att undervisa utifrån ett nytt perspektiv. Allt som oftast brukar det ju fungera som en utmärkt språngbräda för att utvecklas som pedagog.
Det snabba, självklara svaret på frågeställningen i början av detta inlägg är alltså: -Klart man kan! Men det är när man kommer till hur man kan integrera sociala medier i sin undervisning, det börjar blir riktigt intressant. Det är onekligen en spännande vår som ligger framför oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
