söndag 13 mars 2011

Katedern, lärarens viktigaste möbel

Vår utbildningsminister lyckas i DN återigen visa prov på sin sällsamma förmåga att blotta sin egen okunskap, slå ett slag för det som anses förlegat samt reta upp större delen av alla progressiva lärare som skolbloggar. Dagens "quickfix" går ut på att återinföra katederundervisningen i svensk skola, denna möbel som tydligare än något annat får agera symbol för Björklunds skola kontra flumskolan.

Till skillnad från herr Björklund så tror jag inte att det är avskaffandet av katederledd undervisning som gjort att resultaten i svensk skola försämrats, utan precis som Christermagister konstaterar är de ekonomiska förutsättningarna, eller bristen på dessa sannolikt en av de största orsakerna.

Fritt citerat ur Björklunds text: "Mycket talar för att en viktig anledning till både de sviktande svenska resultaten och de ökande skillnaderna är att svenska elever i stor utsträckning lämnas ensamma i sitt arbete."

Varför lämnas eleverna "i stor utsträckning" ensamma i sitt arbete?
Det är en högst relevant frågeställning, men att förenkla svaret och enbart peka på orsaker som ligger i idén om hur undervisningen ska genomföras är direkt svagt.

Inte allt, men mycket kan härledas till resursfrågan och jag tycker verkligen det är beklämmande att den ständigt viftas bort. Jag kommer därmed osökt att tänka på de fantastiska föreläsningar jag hade glädjen att lyssna till i veckan tillsammans med ca 150 fackliga fötroendemän från Lärarförbundets Växjö-region. Några frågeställningar som etsade sig fast och hänger samman var:
Gör vi rätt saker? <--> Har vi rätt bemanning?

Hur ska vi kunna göra rätt saker på rätt sätt om vi inte har förutsättningar för det, eller är för få för att det ska vara genomförbart??

I några avseenden kan jag dock, vilket känns tungt att erkänna, hålla med herr Björklund i hans inlägg. Som t.ex. att "Valet av metod för undervisningen är ett beslut som bör fattas av respektive lärare."
Liksom att "Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem."
Vilket är en skön motsägelse till allt vår utbildningsminister vanligtvis tycks stå för.

Viktigast av allt är dock: "Läraren är skolans viktigaste resurs."


Andra som bloggat om detta: Christermagister, Kristina Alexanderson, Metabolism

2 kommentarer:

  1. Jag vill inte "vifta bort" resursfrågan (i form av pengar) som irrelevant för det är den naturligtvis inte, däremot vill jag bara peka på en, av många, undersökningar som pekar på att det troligen inte är huvudorsaken.
    http://www.heritage.org/Research/Reports/2008/09/Does-Spending-More-on-Education-Improve-Academic-Achievement

    SvaraRadera
  2. Till att börja med, tack för din kommentar! Trevligt med lite respons.
    Och tack för länken. Resursfrågan är komplicerad och det finns nog inga enkla svar. Att bara kasta in mer pengar löser kanske inte så mycket, resurser handlar ju oftast om mer än just pengar. Men att blunda för verkligheten och hänvisa till denna rapport som något slags slutgiltigt svar löser ju inte heller problemet, eller?

    Ser man att resurserna faktiskt inte räcker till för att klara uppdraget, ja då krävs det ju onekligen mer resurser. Att i det läget få (standardsvaret) "lös det inom ramen" och kanske med tillägget "forskningen säger att mer resurser inte förbättrar resultatet" kan väl knappast betraktas som annat än cyniskt och ett tecken på ovilja att se problematiken och huvudmannens ansvar inför densamma?!?

    SvaraRadera