Sociala medier i musikundervisningen

I slutet av förra terminen dök den upp, frågan: -[Hur] Kan sociala medier integreras i min undervisning?
Eftersom frågeställning ändå kändes motiverad så skrev jag ner den och tänkte inte så mycket mer på saken, utan fokuserade istället på den begynnande julledigheten. När det väl var dags att börja tänka jobb igen så dök dock frågeställningen återigen upp. Nu, tre veckor senare är första steget taget och det ska bli spännande att se hur mitt lilla experiment utvecklar sig under våren.

I samband med terminsstarten och första mötet med respektive elev passade jag på att fråga om eleven använder sig frekvent av sociala medier och i så fall vilka. Svaren varierade lite beroende av elevens ålder, men med ett fåtal undantag så kunde jag i alla fall konstatera att nästintill alla mina elever använder sociala medier på en daglig basis. Vissa mönster framträdde också, som t.ex. att det framförallt är de äldre eleverna som använder Facebook och att endast ett fåtal kände till Twitter sedan tidigare.
Parallellt så sökte jag febrilt efter exempel på andra lärare som använder sig av sociala medier i sin undervisning, samt exempel på hur man kan använda sig av sociala medier. Här kan man verkligen tala om en helt ny värld som öppnar sig! Från förskola till högskola, formligen kryllar det av fantastiska, inspirerande, kreativa lärare som hittat sätt att jobba med sociala medier och IKT. Ta t.ex. Josef Sahlin, Kristina Alexanderson eller IT-mamman för att nämna ett fåtal av alla briljanta källor till inspiration. Otroligt häftigt och väldigt ödmjukande.

Så, efter mycket sökande-läsande-funderande tog jag mod till mig och skaffade ett Twitter-konto, vilket dessutom visade sig vara till enorm hjälp just i letandet efter andra som använder och har använt IKT länge. Inledningsvis var jag ganska skeptisk till Twitter, till stor del p.g.a. dess begränsande upplägg, men allteftersom man kommer in i användandet så börjar man också se en oändlig mängd möjligheter. Less is more.
Och med tanke på att endast ca 30-40% av mina elever visade sig använda Facebook, så kom Twitter att bli mitt förstahandsval mycket tack vare sin tillgänglighet. Det finns ju både elever och föräldrar som inte vill använda Facebook, vilket jag tycker är viktigt att respektera. Med Twitter eller en vanlig blogg kan alla känna sig delaktiga, men var och en får själva välja på vilket sätt. Vill man bara vara mottagare eller vill man vara både sändare och mottagare?! Huvudsaken, som mitt resonemang landade i, var att inte utesluta någon.

Som sagt är nu första steget taget och till att börja med handlar det om att etablera sociala medier, d.v.s. Twitter och Facebook (för de som redan är användare) som en kompletterande källa för information om vad som är aktuellt och "på gång" i min undervisning. Med andra ord handlar det om sådan information som traditionellt förmedlats muntligen eller via papperslappar, vilket ofta fått till följd att någon stackare missat informationen till följd av sjukdom, vimsig lärare eller annan anledning. Lätt hänt.
Eller som jag skrev i informationsutskicket till mina elever och deras föräldrar: "Det viktiga är inte hur man får informationen, utan att man får den."

Det häftiga med bl.a. Twitter och Facebook är att envägsinformation plötsligt kan bli flervägskommunikation. Blir det som jag tänker mig är detta steg två. Om vi t.ex. jobbat med en specifik låt under en lektion och eleven några dagar senare glömt vad låten heter och därmed inte kan leta upp ett ljudande exempel, så är steget inte särskilt långt till att skicka en fråga om detta via Twitter eller Facebook.

Med exemplet ovan får man också svar på varför det kan vara motiverat att integrera sociala medier även i musikundervisningen. Lärandet begränsar sig inte till det tjugo-minuter-i-veckan-upplägg som präglar undervisningen i de flesta musikskolor. Varför ska vi då ha en lärmiljö som enbart bygger på det?

Det tredje och sista steget som jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna uppnå på sikt, är att eleverna stimuleras att kommunicera med varandra. Att de får ett nätverk för att dela länkar, funderingar och tips med varann. Ja, kanske till och med skriva låtar tillsammans i bloggform, även om det är en företeelse vi får försöka oss på längre fram än under den här våren. Men, vem vet?! Förhoppningsvis är ju det här bara början.

Måste man då använda sig av sociala medier även i musikundervisningen bara för att andra gör det? Nej, det traditionella hantverksmässiga lärandet lär nog fortsätta stå i fokus, men kan vi ta hjälp av de här nya verktygen och spänga ramarna för, eller föreställningarna om miljön, i vilken lärandet äger rum så tror jag att det kan gynna lärandet i sig.
Om inte annat är det oerhört spännande att utmana sig själv då man, genom att fundera kring en sådan här frågeställning, får belysa sitt sätt att undervisa utifrån ett nytt perspektiv. Allt som oftast brukar det ju fungera som en utmärkt språngbräda för att utvecklas som pedagog.

Det snabba, självklara svaret på frågeställningen i början av detta inlägg är alltså: -Klart man kan! Men det är när man kommer till hur man kan integrera sociala medier i sin undervisning, det börjar blir riktigt intressant. Det är onekligen en spännande vår som ligger framför oss.